Neta's profileVälkommen in till mitt l...PhotosBlogListsMore ![]() | Help |
|
October 12 reflektioner...
När jag tittade ut genom köks fönstret idag så var träden utanför gula och röda. Hösten har kommit fort härnere. Från at vara grönt varmt och fint har det gått till färg glada träd och kylig luft. Och i racer fart har det verkligen gått. Nu är det dags för en ny höst och snart även en ny vinter. Tänker tillbaka lite på året som har gått, vad man gjort och vad man varit med om, både roligt och tråkigheter. Över alla funderingar och lyckliga lösningar. September 28 lyssna till sina egna råd??Idag vaknade jag tidigt och hade gått med vovvis och käkat frukost innan klockan var 10 typ. Nått är väldigt fel för jag är inte vaken så tidigt annars haha... Nåja.. kan behövas för idag ska jag försöka städa hela lägenheten någorlunda så jag får ordning på allt som är. Dels för min egen skull och dels för att jag får besök på fredag som stannar en vecka typ så då kan man va ute i god tid =) Jag har inte så mycket energi så det får ju pausas och så emellan allt så det tar ju sin tid. Har fortfarande efter så många år svårt att förlika mej med det och även nu sen jag fått diagnosen Fibromyalgi så har inte det släppt. Det är väl bara att inse att man ska ha det så här för resten av livet och lära sig att leva med skiten på nått vis. Hur nu de ska gå till.. jag har ju inte fixat det på 10 år hittills
Nåja.. allt kan va värre så jag ska inte klaga heller! Däremot ska jag ventilera lite, det är ju det min kära blogg är till för, och denna gången så har jag funderat på hur man ska kunna lyssna till sina egna råd? Alla har vi nån gång hamnat i den sitsen att man har vänner som är ledsna över nån kille som är helt knas och man sitter där och säger saker som att - det är hans förlust -du är värd så mycket mer -låt inte han förstöra för dej Det är så lätt att finnas där för sina vänner, man tröstar och lyssnar, försöker peppa och göra nått annat så de inte täker just på han en liten stund. Man säger alla kloka saker som naturligtvis är sanna och sen så tänker man på sig själv. Kanske är man precis i exakt samma situation själv men inte klarar man av att använda sina egna goda råd på sig själv och varför är det så? Varför är det så mycket lättare att säga till nån annan att du är bäst, du är för bra för honom eller nått i den stilen?
Varför kan man inte tillämpa det på sig själv.? jag har funderat massor fram och tillbaka.. Jag har gjort nått av det jobbigaste jag har kunnat göra och jag är egentligen ganska stolt över det trots att det är tufft.. åtminstone för mej så är det de.. Jag har bett killen jag tyckte om/tycker om att inte höra av sig till mej mer för att han inte menar de han säger ändå och att jag tröttnat på hans skit snack. Det stämmer för det har jag gjort utan att älta eller gå in för mycket på djupet så kan jag säga att jag har gett honom mer chanser än han förtjänar och varje gång slutar de på samma sätt och det är att jag är den som sitter och är ledsen över allt som sker. Hur ont det än gör i mitt hjärta så gör det mer ont att bli sviken om o om igen trots att han vet att han gör mej ledsen. Jag fick en ursäkt som jag hoppas var ärligt menad, jag fick förklaringar och fina ord, jag fick löften som blev brutna och jag tröttnar.. jag är värd mer! jag är bättre än allt det där! och de var väl faan om ja inte ska kunna lyssna på mej själv i det läget nån gång. Jag vet jag gjorde rätt som bad honom att inte höra av sej. men nånstans där inne så vill jag ändå at than gör det.. att han ska visa mej att han inte är den skitstöveln som det ser ut att han är.. att jag hade rätt från början i att han var najs o bra.. Det där sista är egentligen bara bullshit... efter allt som hänt så vet jag att han bara snackar en massa och inte står för hälften ens.. " jag håller alltid det jag lovar" Ja... säkert va?? De märks juh verkligen att du gör det !!! Jag håller på att gå vidare.. Har inte tänkt fastna i den här historien, flörten eller vad man ska kalla det för evigt. Jag vet jag har en spännande framtid och speciellt nu höst att se fram emot. Jag har nån som säger att han tycker om mej.. nån som tänker på mej och som gör mej glad.. Frågan är bara om jag vågar tro på allt det där och våga... våga lite igen.. våga tro... våga chansa.. våga glömma det som varit.. Jag planerar inte långt fram nu.. jag tar en dag i taget.. Men att lägga de som hänt åt sidan och glömma är svårt men jag vet jag kommer klara det för DU kommer aldrig nånsin kunna bli den jag trodde du var eller ge mej det jag behöver.. Det tror jag aldrig du är man nog att klara av.. För det känns som jag har mer bevis för att du är mer MUS än man och inte står för det du säger än tvärsom. Jag tänker glömma dej och det vi delade.. även om det tar tid så ska ja lyckas.. för det är helt enkelt så att det är jag som vinner på det du gjorde.. det är jag som ska stå stark när du står ensam.. Det är jag som ska stå där o se dej förlora.. för det har jag bestämt mej för.. en gång för alla så är det bara så.. och jag är en bättre människa än vad du är eller nånsin kommer bli för jag ljuger inte för andra människor eller bedrar nån ens om de så är dej själv. Kanske kan mitt liv bli till det jag vill så småningom och kanske kan ja finna ro hos mej själv.. Det ja ska är iaf att gå vidare och lämna allt kaos bakom mej för jag är värd mer än den skit du ger/gav mej det ska du veta.. När dina drömmar tar slut så ska inte jag va den du kommer till för att du tror jag står kvar och tar emot dej med öppna armar.. Du krossade mitt hjärta och nu är det upp till mej att för en gång se till att jag e smart nog att inte låta dej göra det igen.. Det är bara jag som kan se till att jag får det jag behöver i mitt liv och just nu så behöver jag helt andra saker än vad du kan ge mej.. kanske mer än du nånsin har kunnat ge mej.. Jag förtjänar att vara den som väljs först... den som är finast för nån annan.. den som blir älskad för den jag är och inte för att jag är praktisk att ha till hands när det behövs. Jag har aldrig tänkt va nummer två i nåns liv.. att va näst bäst passar inte mej.. att bli vald för att den som står först på listan inte kan eller är upptagen på nått vis är inte min melodi.. Du kanske tycker att allt du gör är så himla bra och att du är så underbar i alla lägen.. Jag skulle vilja säga att.. nej förresten... jag ska inte säga det.. jag ska låta dej själv inse hur patetisk du är.. det kommer en dag när du får sona för det du gör och får samma sak tillbaka mot dej själv.. Jag hoppas då att du ser hur det känns.. att du kan förstå hur du sårar och att du inte är den gåva till kvinnor du tror du är.. Att kunna få nån i säng är ingen bedrift.. det är ett begär som ska stillas.. sex är inte nått som gör dej till en bättre person.. men du kommer få upptäcka allt de där själv.. Nu ska jag gå vidare... ut i verkligheten och finna min plats igen.. ut till vad som kanske kan bli min framtid.. =) September 25 mina darlings
Idag åkte mina darlings hem. Vi har haft en toppen vecka och trots att jag har varit helt slut både i kroppen och lyckats dra på mej en förkylnings som hette duga så har det gått bra... :) Det är alltid lika jobbigt när dom man älskar åker ifrån en.. även om att jag vet jag träffar dom igen nästa månad så känns det långt bort. Men vet att det går fort som attan.. Hehe.. Over and out!! September 19 Klok liten bror..
Inatt isåg jag att min Lillebror är oerhört klok.. vi hade en diskussion som varade i flera timmar och han sa så många saker som jag kände att WOW vad händer? Ibland kan man lätt glömma att han inte är så liten längre utan faktiskt 23 år då... Kanske inte så konstigt att han vet vad han talar om... =) September 18 ...
Seg morgon men till slut så kom jag opp. Första steget var avklarat och nu var det nästa. Duschen och kläder sen ut med vovva. Känner mej sliten. Gårdagen tar ut sitt och orken finns inte idag. Men jag måste finna den ändå. Syskonen kommer ikväll så idag är det städ som gäller och sen till affären för o handla hem lite mat. Bara det nödvändigaste så kan vi handla imorgon eller på söndag när syrran kan köra. Ska bli så skönt när dom kommer. Känns så längesen vi träffades fast det var i somras. Det är konstigt egentligen hur känslor kan förvirra en. Det tar aldrig slut liksom. September 10 Ibland....ibland gör det ont att inse sanningen om andra ibland är det befriande Ibland är det lättare än man tror Ibland tar det en evighet ibland så ger det en bättre bild av allt som sker ibland så kan det även ge tröst. Ibland är det bästa att gå vidare och klippa alla band
Ibland vill man inget hellre än att leva i en dröm ibland så får själen mer än den klarar Ibland så vet man hur det ska sluta. Ibland så har man bara sig själv när allt är över Men i det här fallet så var det faktiskt jag som vann för inget i den här världen får mej att tro att du var det bästa som kude hända mej utan enbart nått jag skulle lära mig att hantera för att bli starkare och finna ytterligare e pusselbit till mitt eget pussel. Tack för du gjorde som du gjorde! Tack för du hjälpte mej bli starkare! September 06 demoner...
Slåss mot sina demoner gör man vaje dag!
Always look over your shoulder and be ready for this bitch!! August 29 ....Ja.. nu kliar det i händerna igen för att skriva av sig.. Har väll kanske inte hänt så mycket på fronten här hemma men nåra rader får man alltid ihop. Som vanligt så har jag tänkt massor... det är ju så svårt att låta bli då.. Hehe... ;)
Dagens tankar hamnar mest om varför folk- vi människor- säger en massa saker som inte är sant eller som man inte kan hålla. Varför gör vi det..? Jag avskyr verkligen snack.. sånt snack som aldrig hålls eller som kanske ens är sant. Jag hittar inte på en massa saker för att det ska låta bra... Jag säger sanningen och ibland kanske jag är lite för burdus och inte folk kan ta emot det på ett bra sätt.. men det spelar egentligen ingen roll. Bättre vara rak och ärlig än att såra folk med lögner. Jag brukar kanske inte kasta sanningen i ögonen på folk heller bara för jag måste göra det.. det finns en balans mellan allt som är viktig att försöka finna. Om nån säger till mej att de tycker om mig och vill umgås med mej så förväntar jag mej att man delar tid med den/dom.... Om nån säger att jag tänker på dig hela tiden så förväntar jag mej telefon samtal mess eller msn prat som följer opp det.... Om inte man ser de efterföljande handlingarna så har jag väldigt svårt att tro på orden... tror egentligen inte det är så konstigt för så skulle nog många tänka och se på det tror jag...
Har jag vänner som jag tycker om så säger jag det till dom.. har jag vänner jag inte tycker om så umgås jag inte med dom alls... för då är dom inte mina vänner utan bekanta som jag kanske måste ha nått att göra med vid enstaka tillfällen... inte som jag måste välja att lägga ner min energi på... Varför är inte alla folk så..? Varför tror folk att dom måste snacka en massa dynga och sen inte följa opp det...? Varför ska man säga en massa saker som man inte menar bara för det ska va fint? Eller menar man dom sakerna för stunden men inte kan hålla det sen? Eller vet man inte vad man säger? Alla frågor som rör sig i mitt huvud kan göra mej tokig.. och några svar får man inte på dom heller... Det enda jag kan göra är att sopa framför min egen dörr och sen låta resten vara. Mina reaktioner på allt det där blir egentligen bara på ett vis... jag blir trött... väldigt trött på folk som snackar! Varför ens orka hålla på? Jag bad en "vän" om att vi skulle sätta oss ner och prata under den här veckan.... den personen fick bestämma när efter som jobb och annat spelar in... så länge som vi satte oss ner så spelade de inte mej nån roll... Svaret blev naturligtvis skulle vi göra det och personen skulle fixa det så fort som möjligt och låta mej veta när.. Höll med på att vi behövde det och förstod så bra att det var viktigt för mej.... wow tänkte jag... inte illa... blev glad för då skulle vi rensa luften och så kunde själen få lite ro igen... Så hur blåst är då jag som trodde på det där? Ja... just nu undrar jag verkligen... för jag har inte hört ett pip sen i måndags då jag sa allt det där... inte kommer jag att höra nått heller antar jag.. och då tänker jag så här.. : Hölls det med mej bara för det fick mej va tyst och inte ta upp det igen, eller ville personen aldrig ens snacka men inte vågade säga det, eller var intentionerna att vi skulle men att det är svårt att få fingrarna ur a****t och få till det??? I vilket fall så säger jag bara det att JAG TRÖTTNAR!!!!! orka... palla... vilja?? Ens försöka... En människas handlingar säger mer än ord... och att jag ens vågar tro på allt som sägs säger en massa om mej och min naiva sida... Kanske dax att sluta tro en del om gott..? Kanske dax att bli den där bitchen jag var förr.... ibland kan det va bra att ta nåra kliv tillbaka och finna sidor hos en själv som man glömt bort man hade..? Jag förstår inte heller hur man kan orka hålla på att vela.. ? så mycket kraft det tar från en som människa... Säg inte att du ska fixa saker och sen aldrig gör det... ordna upp skiten och stå stolt sen med allt som du har framför dej.. ibland är de jobbiga saker men ibland så går det lättare än man tror... och det är aldrig schysst mot nån att inte fixa allt det där... och absolut inte mot sig själv.... Den enda jag har ansvar emot är mig själv.. jag kan göra vad jag vill så länge jag inte sårar mej själv.. Den delen lever jag efter.. jag sårar inte folk... försöker att inte såra folk... försöker lösa mina problem så gott jag kan...Så varför ska det då va så himla svårt för andra att göra samma sak? Jag springer inte runt och lovar en massa saker... säger en massa eller ger sken av att kunna lova nått jag inte kan hålla... Jag behandlar andra med respekt... varför kan inte jag få det samma tillbaka? NÄÄ.... nu e de slut med allt det där tramset för idag... Har en del ja ska fixa med så dags att få i sig lite värktabletter och sätta fart.... =) Ha en fin lördag alla goa glada där ute.... SEEYA LATER August 24 plus och minuskonto som leder dej till "du får inte"AAAAAAHHHH!
Det finns två möjligheter.... endera blir Jag tokig eller så håller jag på att få tillbaka det vett som jag trodde jag hade förlorat!!
FRÅGAN ÄR BARA VILKEN AV DOM????? Börjar tröttna på det här nu.... funderar skarpt på att bara skita i det här... är både arg och lessen.... funderar för mycket men ger opp det där nu. Tror att lösningen är här men kanske inte som DU tror... eller som ens JAG trott... Jag vet bara att den är här... !!
Alla människor har ett minus konto... och ett pluskonto... pluskontot är rätt lätt att förstå vad de handlar om.... Där samlas alla goda gärningar och positiva delar av en själv som människa.... där hamnar allt bra man gör och visar hur man är som person.... där hamnar hur man tar hand om sina med människor och hur man är helt enkelt...... Minuskontot är lika lätt det... Där hamnar alla de saker som kommer fram när man ljuger, sårar eller biter sig själv i arslet med sina dumheter! Allt det negativa lixom.... Jag försöker ha de mesta på plus kontot själv... men det är klart att de finns saker på mitt minus konto med... även om man önskar att så inte är fallet...... Nun har jag kommit fram till att om ett minus konto växer sig för stort hos någon annan människa så kanske man inte ska låta den människan låna mer av ens eget plus konto för att väga upp sitt eget minus konto? Låter det konstigt...? Nja lite kanske... Om du har en som har mer på plus och en som har mer på minus kan du om du lägger dem tillsammans få en rätt bra balans i vissa lägen..... de kan funka bra tillsammans trots att de är olika nivåer. Men om pluskontot tröttnar ?? Ja då e de kanske lika bra att minus får ta och flytta över till nån annan som har mer plus och jämna ut det hela där istället... ?? Det är som den här låten med Sonja Alden "du får inte" ...... där finns en textrad som lyder " du får inte stjäla av min godhet för att fylla upp ditt hål" Hela den låten är helt underbar... och så sann.. lyssnar på den nu faktiskt och det är sant.... har försökt att leva efter den lite grann... försökt ge dig tid så att du ska veta vad det är du vill...hoppats att tiden ska räcka till.... att du ska samla dina tankar så våra själar ska kunna få ro... att om det finns nått hos "oss "så ska det kunna få gro... Men du får inte vandra på min väg utan att visa mig ditt mål... inte riva mina murar om du inte kan se till att mina drömmar är skyddade och jag kan sova tryggt... Du får inte säga att du hoppas om du inte tror du vet... !! Jag älskar den låten verkligen.... dels är den vacker och dels så stämmer den alltid in med de raderna.... "Du ska inte få mej falla mer om du inte kan stå för den oreda du ger" I det här fallet är det inget som är klart.. allt är bara oreda.. och oreda ska man reda ut så det blir ordning igen... på ett eller annat sätt... frågan är bara hur.. som vanligt...?
Lyssna på ditt inre Neta så vet du svaret!! August 06 ...
Ibland så blir ju inte saker som man önskar hoppas eller vill. Min mobil är hemskt tyst nu för tiden.
August 03 känslan av nått bra..Saker är kanske inte alltid som det verkar.
Nu gäller det enbart för mej att våga tro på det som sägs!
Jag har sagt det jag behöver säga för stunden tror jag. Och det känns bra!
Jag tror jag förstår bättre med. Även om de inte alltid är lätt så är det kanske allt man behöver göra.
Försöka förstå. Hade en bra känsla igår natt och den ska jag se till attt behålla. Jag är den enda som kan försöka se saker ljust.
Och det ska jag göra med. Sista ordet är inte sagt än.
Och dom ord som blivit sagda ger mej faktiskt ett lugn.
Och inger lite hopp.
Kanske är det ödet som visar vägen?
Nu gäller det att bara andas... det som sker det sker... det som ska bli -blir! August 02 ..Ja... förra bloggen kanske behöver en kommentar...?? Inte blev det som det skulle bli som vanligt och jag blev sittande med en massa takar IGEN... fattar inte det här.. men de kanske inte e meningen heller.... inte vet jag... men det lär sig säkert visa sig denna ången med antar jag... så det gäller att andas ut och ta det som vanligt en dag i taget.. =) Lugnt och fint... inte stressa opp sig över det som händer... andas... och sen får de bli som det blir... UNDRAR hur många gånger jag sagt det egentligen.. men men.... hehe... gör ett nytt försök bara.. ;) Kanske kan vi nå varann på mitten på nått vis??
July 31 .Idag ska de hända
Är nervös, lugn, uppåt, livrädd och glad på en och samma gång. Vi ska ses idag. Har inte träffats sen den där LÖRDAGEN.
Tror jag fixar det här, eller det känns så nu. För nåra minuter sen var jag inte lika säker. Pendlar hela tiden
men har lovat mej själv att inte tänka. Försöker hålla det. Det är många timmar kvar tills du kommer. Klart det här kommer gå fint. Inte första gången du är här.
Inte första gången jag är nervös heller. Det blir vad jag gör det till, och jag har tänkt att den här fredag kvällen ska minsann bli bra!! July 29 ...Så då är det en ny dag men när man vaknar efter en jobbig natt så vet man att man har att göra... eller vet att det kommer bli en jobbig dag me det löser sig nog. Jag får nog ändra lite på min strategi för livet eller nått... det här funkar ju inte för de enda jag gör är att såra mej själv!! Jag har fått nya tankar och nya funderingar. Föremålet för mina tankar har hört av sej två dagar nu så vi pratat. Alla som känner mej vet också hur mycket det sätter fart på mina tankar. JAg tror jag tänkt samma saker nu om och om igen tusentals gånger utan att bli speciellt mycket klokare. Så vad ska jag göra då? Ja... kanske skulle ägna dagen åt att fundera på det istället för att tänka på allt annat.. alla om... alla kanske.. allt annat skit som surrar... Kanske skulle bli bättre då?? Hehe... om det nu blir det.. Jag vet bara att jag måste finna den där lösningen som hägrar där ute... Pallar inte ha det så här... Vet att jag måste bryta mönstret.. men var börjar man..? Ja en sak skulle vara bra att börja med... Han och jag borde prata... så jag vet vart han står.. vad han vill... och hur allt ligger till... Lätt att skriva det här.. Vet att jag absolut inte skulle palla det heller... han och jag på samma ställe... även om vi skulle prata så är de kanske inte allt.. och just nu så ska det vara allt vi gör... Jag vill se han berätta... höra han svara på mina frågor.. se om han talar sanning.. frågan är bara om jag kan sitta brevid honom själv utan att bryta ihop till grus och ställa de frågor jag har eller höra han berätta. ??
Varför är aldrig saker lätt..? eller är det jag som förstorar sakerna..? Gör dom jobbigare än vad dom är genom att jag tänker och grubblar? och om de är så.. hur fa slutar jag med de? Jag ahr fått höra att jag ska ta de lugnt.. slappna av... tiden visar hur det blir.. ja de är sant.. det gör den... och jag slappnar ju av.. det gick 2 veckor innan han hörde av sej.. det är ju positivt... det är bra... han hörde av sig... men sen då? vad händer nu? Alla andra jävla frågor som kommer... AAAAAH!!!! Tror jag blir galen... VET jag gör min omgivning galen med... och mamma... stackars mamma fick sig ett utbrott som eg inte alls var meningen.. det enda hon gjort är att försöka hjälpa och lyssna och komma med råd.. Men vad gör jag... bråkar med henne av ren frustration... ?? Hur taskigt är inte det egentligen.. ?? Nää... nu får de va bra.. Nu är det jag som ska se till att jag styr den här skutan i land... kanske kommer de bli en massa konstiga svängar hit o dit... men styra ska jag göra... och nu ska jag se till jag kommer fram med.. på ett eller annat sätt ska jag finna den hamn ja ska in i... min egen! Nu får de bli ordning på torpet.. hehe... =) och idag ska jag fortsätta vägen ner i tvätt stugan... har MASSOR att göra idag emd tvätt och annat så nu är det de som ska fylla min dag... inga karlar.. inga OM.. inga KANSKE.... bara tvätt städ fix och sen nått skoj... göra nått jag inte brukar helt enkelt... så de så... =) July 28 ,,July 27 xxxTron kan försätta berg. Kärlek kan stå emot det mesta. Ibland vet man inte vart ödet ska leda en.
Väntan
Så svårt men ändå så viktig. Jag vet vart jag står.
Fortfarande!
Vad som händer vet jag inte. Men just nu gör det inte nått att jag inte vet det.. Tänker på dej hela tiden.
Du sitter hårt i mitt hjärta!
xxx July 24 Ibland, tvivel, hur man är och en massa annat.!ibland när bra saker händer snabbt eller på kort tid så vet man inte vart man ska ta vägen. Då är det lättast att kasta iväg de som betyder nått för för man vågar inte släppa in dom i sitt liv, inte säga hur man känner det eller prata om att man får panik. Det är inte lätt att hellre välja att sparka ut folk ur sitt liv än att erkänna för den det handlar om hur allt är eller hur man känner ens för sig själv. Allt man sagt till nån behöver inte vara lögn för att man gör det. Jag har insett det ikväll.
Kanske är det så att när en annan människa kommer att betyda mycket för en så blir man rädd. Att man är rädd för att förlora den och att det är bekvämast att hellre låta den gå innan man faktiskt riskerar mer än bara några känslor. Jag vet att det är så. Jag har gjort det själv. Har nära vänner som gjort det flera gånger om. Men ibland kan man lätt glömma bort det. Man tänker inte på att andra kan göra det mot en själv kanske. Vi gör alltid saker av olika anledningar. Vi reagerar utifrån vad vi tidigare varit med om. Vi handlar utifrån vad vi känner är bäst för stunden. Det är lätt att glömma bort det. Vad man tror är bäst för en själv. Ikväll har jag tvivlat på allt. Allt som jag fått höra. Allt som jag fått visat mig. Allt det jag känner själv. ALLT! Mest av allt har jag tvivlat på mej själv. Men jag vet att det inte är mitt fel. Men att logiskt sett veta det och sen att känna det i sitt hjärta är inte lätt. Ibland är det svårare än nått annat. Jag har väldigt lätt att alltid lägga skulden på mej själv för vad som händer och sker. Särskillt om de är nått negativt. Men allt som händer beror inte alltid på mej. Jag vet det innerst inne. Nu gäller det bara att tänka så också. Ingen annan kan vara ansvarig för nån annans sätt att göra saker på. Ingen annan kan vara den som ansvarar för vad nån annan säger. Eller hur en situation blir. När man vet det är det så lätt. Jag är bara ansvarig för det jag gör själv. Jag vet det. Men inte alltid som hjärtat kan känna samma sak. HUR fungerar vi människor egentligen? Även om det är svåra eller jobbiga grejer så står jag där mitt i stormen och ska ta fighten. Jag tar hellre en diskussion än drar mej undan. Jag löser problem som uppstår när dom händer. Visst jag kan fundera vändra och vrida på mycket innan det sker. Jag tänker för mycket det är jag medveten om. Men jag drar mig aldrig undan, räds inte för nått! Men alla är inte som jag och kastar sej med huvudet före i bråk diskussioner eller känslor. En del drar sig inom sig själv, försvinner och vågar inte ta itu med det som rör andra eller sig själv. I allt som händer så slutar det ofta med att man lär sig saker om sig själv. Kanske inte alltid så kul att behöva jobba med sig själv om det är nått man inte vill ta till sig. Man kanske inser att man inte är så fel fri som man önskar? Sånt är jobbigt och svårt att ta itu med.
Är det svårt att erkänna hur man behöver andra människor? Är det svårt att vara ärlig och rak? Varför prata en massa om man inte menar det? Varför lova saker man inte kan hålla? Jag har alltid en massa funderingar. Jag håller det jag lovar. Det kan ibland ta tid innan jag kan göra nått om andra saker spelar roll. Men jag ser alltid till att det blir gjort. Jag ljuger inte för folk. Lögner kommer alltid ikapp en och då förstör dom mer än dom kan ge. Jag är ärlig. Jag säger alltid det jag tycker och tänker även om det kan ge följder hos andra folk när dom inte kan ta det. Jag sätter ord på mina känslor oavsett om det är positiva eller negativa saker. Jag vet för mesta vad jag vill och jobbar för att nå mina mål. Jag respekterar andra folk tills om missbrukar den respekten och då brukar jag avsluta mina relationer eller ha så lite som möjligt att ha med dom att göra. Jag kan säkert uppfattas som envis jävlig och speciell men det bjuder jag på. Jag vet att alla måste inte tycka om mej för att jag själv ska må bra. Jag låter bli att såra folk, och om jag gör det så förklarar jag mej varför och försöker lösa det hela med en gång. Vad är det då som gör att andra inte kan va lika tillbaka mot mej? Jag begär inte mycket av andra människor förutom ärlighet och respekt. Jag ställer inte till med bråk eller skriker som en tok om nått går emot mej eller händer. Jag kan diskutera svåra saker utan att få tuppjuck. Men jag blir sårad när folk gör en sak och säger en annan. Jag vill gärna ha logiska förklaringar och att man handlar på bästa sätt. Är det egentligen för mycket att be om?
Jag har varit med om saker i mitt liv som jag önskar jag sluppit. Men om jag inte gått igenom det jag har skulle jag inte vara de jag är idag. OCH det är jag faktiskt glad för. För jag tycker jag har en bra bas. Jag bryr mej om människor runt mej. Vill att mina vänner ska må bra. Jag finns där för folk jag älskar oavsett vad det än är som händer. Jag ställer upp med det jag kan och lyssnar när det behövs. Jag tar hand om de som står mej nära. Ibland mer än jag egentligen orkar själv. Men jag ser till att de som behöver mej har mej i alla lägen. Jag gör det jag kan helt enkelt. För att visa jag bryr mej. För att visa att jag finns. För att visa att det jag säger betyder nått. Jag vet jag är bra helt enkelt. Kanske låter det väldigt uppsnosigt eller ego att säga det så här. Men det är sant. Jag är bra. Jag kan många saker. Jag är värdefull både för mej själv och andra. Varför blir man då snuvad på själva den slutliga lyckan som man tror man har eller ska få? Varför blir man bortvald i situationer där man önskar man borde få väljas först? En vän till mig sa att varför funderar du ens på det..? Jag frågade vad hon menade och hon svarade mej att det är för att den andra personen inte kan se hur bra du är! Det är ju inte ditt fel tyckte hon utan att det beror på att den andre inte är smart nog eller öppen nog att se hur lyckligt lottad den skulle vara över att få dela sitt liv med dej. Är det så? Man kan knyta tillbaka början av bloggen här med att man handlar på det viset man tror är rätt. Att man utgår från saker som man är van med. Kanske är det vännen säger sant. Det kan va så enkelt att det finns saker som spelar in för den andre som gör att den inte ser hur det skulle kunna vara. Kanske inte heller vågar lita på sina känslor? kanske är lika osäker på allt som jag kan vara? Det blir djupt det här nu på natt kröken. Men jag har kommit till insikt på många saker. Hur ledsen jag än är för att det blev som det blev med min Knight in shining armour så är det inte mitt fel. För det är inte jag som gjorde det val jag gjorde. Jag kan bara hoppas att saker blir som saker är menade. OCH om det inte blir det av en eller annan anledning att man är vuxen nog att erkänna att man gör fel, säger galna saker eller helt enkelt har fått dyng panik och reagerat fel. Varför inte berätta vad som sker och prata om allt? Varför bara tystna och försvinna? Varför inte bara vara ärlig? Då slipper man en massa saker sen. Livet blir så mycket enklare då. Kanske kommer jag få svar på alla mina frågor nån gång. Kanske jag aldrig får det? Men en sak vet jag, hoppas jag och tror och det är att saker som inte blir lösta första gången kommer oftast att komma till en lösning längre fram i tiden. Det är väll bara att vänta och se vad som händer. Med tiden så kommer svaren, med tiden läker alla sår och med tiden blir man klokare. Med tiden kommer jag ut ur det här klokare, med mer själv insikt och med mer erfarenhet. Drömmar är drömmar av en anledning. Och man vaknar altid ur dom. Ibland på ett hårt sätt och ibland lättvindigt. Just den här drömmer blev en svår läxa för mej. Jag lät en annan människa komma för nära inpå mej alldeles för fort. Fick känslor som var större än jag trodde var möjligt. Började hoppas. Och kanske var jag naiv när jag trodde på de ord som kom från den andre? Men en sak är säker. Jag tyckte om honom. Tycker fortfarande om honom. och han gav mej massor på den stund vi delade. Jag mådde bra. Fick en ego boost utan dess like. Och blev gladare. Och sög åt mej varje ord, varje känsla och varje sak som hände. Jag sparar det inom mej. I min lilla ask. Och sakta men säkert så kan jag ta fram den asken när jag behöver dom känslorna igen. Kände mej verkligen speciell tillsammans med honom. Jag vet att jag kan vara det på egen hand med. Men kommer sakna allt som var. Allt som jag hoppades skulle bli. Men jag klarar av det. Jag vet att jag kommer göra det även om de är tungt nu. Nästa person jag ska släppa in i mitt liv kommer inte komma nära så fort. Inte få så stor del av mej så snabbt. och få visa att de menar allvar. jag lär mig saker hela tiden. Om andra. Om mej själv. Till slut så kommer det bli lättare. Till slut kommer jag kunna bli lika glad igen. Visserligen kan ja va osäker på allt. Det har jag sagt förut. Men osäkerhet gör ju ändå att man tänker. Att man vet vad man gör. Att man hinner landa. Att man är ärlig mot sig själv. Och det är allt som betyder nått. Att vara ärlig mot sig själv. För det är ännu svårare att be sig själv om ursäkt än vad de är att förklara sig för andra. Man måste sluta såra sig själv. Att tillåta andra att såra. Att bli den människa man vill vara. Att se till att man får den lycka man är värd! =)
July 23 tankar och funderingar..Idag har varit en lång dag.. jag e helt kass i kroppen och huvudet med sånt går ju alltid över. Pharisen e lika seg hon..hon stannade tom kvar på golvet brevid sängen fast än jag gick opp i morse.. skumt säger jag bara.. :/ Igår kväll var Markus här.. vi snackade såg film och åt tacos... var en grymt bra kväll och vi pratade av oss från båda håll om allt och inget.. sånna vänner är skönt och ha.. som man verkligen känner att man kan prata med.. som har tid för en och som lyssnar och delar med sig av sina egna erfarenheter.. men idag var jag helt tom på känslor när jag vaknade.. drömde inatt med en massa skit och börjar bli ordentligt trött på det här nu juh... behöver åtminstone få sova på nätterna och inte drömma om allt och inget. *suck* Gör ju inget annat än tänker dagtid så nätterna vill jag ha lugn och ro på...
Just nu sitter jag och ser ut över himlen som e svart svart och svart... troligtvis blir det åska igen... hmm.. tycker vi inte om!!! Finns visserligen mycket som jag inte gillar... speciellt så tänker jag på folk som snackar en massa och sen inte står för ett enda ord av det som sägs.. och man kan inte gilla sej själv speciellt mycket när man e så himla dum och går på det där snacket heller.. Vad är det som gör att jag alltid faller för killar som e fulla av ren dynga? Har fortfarande svårt och bara släppa allt... gör mitt bästa och försöker få känslorna på plats.. men jag är inte så säker på att jag lyckas så himla bra då... :S Om man bara känner för sex så kan man väll va ärlig och säga det..? Man måste inte säga en massa sweet saker för o komma till... var ärlig och säg som de är... då slipper man ju en massa skit sen!! stålblå vackra ögon som förföljer mej... känslor av allt som varit och önskningar man haft är svårt att bara stänga av... när saker inte är logiska och svaren uteblir så blir man alldeles fucked upp... saknar alla mess.. att höra hans röst och vara nära... det är bara att inse att jag aldrig kommer höra hans röst eller vara nära igen så man får försöka stänga av allt det där... men hur lätt är det egentligen? Nåja... det kommer nya dagar... nya timmar sekunder och minuter där man kan finna styrka och ro i sej själv... blir så trött på att hela tiden försöka vara stark och hela tiden föörsöka läka när allt bara rinner ur mina händer... allt som jag vill ha bara försvinner och man står kvar ensam och ska palla med allt... hur kan det vara så? Varför ska de vara så svårt att få det man vill ha... det man önskar... det man drömmer om... och varför ska man mista allt när man tror man har det... eller kanske kan få det... och varför ska det alltid vara nån annan som ska bestämma hur man ska må och känna...? |
|
|